Jaha, då har man råkat ut för den vanligaste paddelsjukdomen, axel ur led! Jag och Macke paddlade Enan idag då vi båda var lediga. Efter den första passagen, ett 6 meter högt vattenfall så kommer pennvässaren. Jag tippade runt kom med axeln i ett ytterläge och kände hur det klickade till, FAN också! Lyckades rolla upp men sen så tippade jag igen, kände inte att jag ville riskera något mer utan ryckte kapeller och simmade!

Den här säsongens första simning faktiskt, men kändes skönt att det var av en godkänd anledning och inte för att jag inte kunde komma upp på rollen. Det snurrade en hel del tankar i huvudet på mig dom där 5 sekunderna jag låg i vattnet. När man jobbar som guide så kan man överlag säga att det är inget höjdare om man blir/sjuk skadad. Det innebär allt om oftast inget jobb = inga pengar!

Axeln hoppade rätt av sig själv mer eller mindre med en gång så jag klarade av att paddla ner. Ett par passager bar jag förbi men det tog inte alltför lång tid. I morgon så ska jag fota en tur på Tångböle men man kan mest sitta och guppa med, så ska inte bli någon fara för axeln. Känner mig lite klen i armen men det fungerar att göra det mesta med den, självklart kan jag inte säga att det är svinskönt när den kommer i ytterlägen. Rullar på med rätt mycket jobb över helgen och nästa vecka så det är bara för axeln att gilla läget. Ska försöka ta det så lungt som det går...

När vi var i Uganda i höstas så hoppade den till en gång också, fick en massa övningar som jag skulle göra men det är man  ju lite dålig på att följa upp. Då får man bita i det sura äpplet... Har redan börjat med övningara ikväll. Klarade av att göra armhävningar med så det verkar inte ha gått alltför hårt åt på axeln, dock gjorde jag dom på knäna... men men.

Laddar nog upp lite sköna bilder från forsränningen i morgon. La faktiskt upp ett gäng bilder under kategorin forspaddling.  Spana in dom!

Ses i forsarna!